En regnmätare fungerar som ett instrument för att mäta mängden nederbörd. Exakt hur mätningen sker skiljer sig dock mellan olika varianter av regnmätare.
Med en regnmätare kan du se hur mycket regn som har fallit under en viss tidsperiod och normalt sett mäts nederbörden i millimeter. När meteorologer talar om regnmängd är måttet just millimeter.
Vad betyder då måttet millimeter egentligen när det handlar om nederbörd? Det kan låta lite abstrakt men måttet anger helt enkelt hur många liter nederbörd som faller per kvadratmeter. Om regnmängden är 5 millimeter handlar det alltså om 5 liter regn.
Hur fungerar en regnmätare?
Det finns ett antal olika varianter på regnmätare, både manuella och automatiska. Den mest klassiska regnmätaren som finns i mer än en trädgård runt om i landet består av ett kärl. Vanligtvis handlar det om en cylinder som eventuellt har en form av tratt på toppen.
En klassisk regnmätare fångar upp all nederbörd i cylindern och visar utfallet med hjälp av graderingar. Till exempel kan cylindern vara märkt med grader i millimeter från 0 till 30. Det är enkelt att få en ungefärlig bild av regnmängden, men det gäller att anteckna tidpunkter och att tömma behållaren efter mätningar.
En variant på den här klassiska modellen är regnmätare med en behållare i vilken ett flytande föremål är placerad. Vid nederbörd kommer det flytande föremålet att stiga i behållaren vilket ger möjlighet att avläsa mängden regn.
Hur sker då mätning av nederbörd i mer professionella miljöer? Det finns ett par varianter. Den absolut mest använda tekniken går under namnet tipping-bucket. En direkt översättning till svenska blir ”tippande hink” och tekniken fungerar faktiskt så.
En regnmätare med tipping bucket-teknik består av två kärl. I samma stund som det ena kärlet har fyllts upp av regn tippas det för att fylla det andra kärlet. Antalet tippningar visar då regnmängden i millimeter.
När SMHI och andra meteorologiska institut mäter regnmängd görs det antingen manuellt eller automatiskt. Manuell mätning görs genom att helt enkelt titta på mängden nederbörd i mätglas som är graderade i millimeter. För SMHI:s automatiska mätningar används istället en teknik som bygger på mätning av tyngden av ett mätkärl.
Regnmätare i elektroniska väderstationer
Många väderstationer för privat bruk levereras med en regnmätare. Den här typen av regnmätare skiljer sig ganska markant från alla ovan beskrivna varianter.
En regnmätare i en väderstation för privat bruk består av ett kärl som har en öppning i botten. Kärlet behåller alltså inte regnet såsom till exempel den mest klassiska regnmätaren gör.
Hur mäts då regnmängden? I kärlet finns en sensor. När nederbörden passerar igenom kärlet och ut genom öppningen registrerar sensorn mängden regn. Mätningen är överlag mycket exakt och det krävs inte att du övervakar mätningen manuellt på något sätt.
Resultatet av regnmängden visas på en basstation/display som du har inomhus. Med hjälp av den data som sensorn skickar kan du se regnmängden för olika tidsperioder, till exempel per dygn och per vecka. Basstationen/displayen har vanligen också lagringsminne för längre tidsperioder så att du kan jämföra data om nederbörd över tid.
Regnmätare i elektroniska väderstationer gör relativt exakta mätningar, men det gäller att du ger mätaren rätt förutsättningar. Det handlar då om placeringen av kärlet. Ett kärl för mätning av nederbörd ska stå fritt ute på en plats där yttre påverkan inte kan inverka på mätningen.
Vad är då yttre påverkan? Vind är ett typexempel. Vinden kan påverka mängden regn som faktiskt kommer ner i kärlet. Närhet till andra källor till regnmängd är en annan. Här handlar det till exempel om närhet till tak, fönsterbleck och vattenrännor av olika slag. Avdunstning, som är en felkälla för många typer av regnmätare, är dock av mindre betydelse för kärl kopplade till elektroniska väderstationer.